Jag hade aldrig varit varit kär, aldrig älskat. Aldrig sett något så vackert. Och där, från ingenstans så kliver du in i mitt liv som en dröm. Som den pojken alla flickor drömmer om. Du reste mitt tråkiga och ointressanta tonårsliv till den finaste dröm man kan få. Du gjorde vardagen ljus, jag kände mig genomlycklig och för första gången i mitt liv kände jag att det var något som tog i mitt hjärta. Något som berörde, var en dröm och på samma gång min verklighet. Jag vet att det var mitt snedsteg som krossade min dröm, det som blev till mitt liv och det som du är. Jag önskar att livet var enklare, att ett förlåt eller Veronica Maggios "det var han som ville kyssa mig" räkte. Men så var det inte, ett liv, kärlek och en kille var svårare än så. Jag ville bara prova, om det kändes likadant att kyssa någon annan som när jag kysste dig. Men den där pirrande magen kom aldrig, det där ruset i kroppen dök aldrig upp. Det är bara du, ingen annan. Jag vill inte längre sitta här hemma i mina mjukiskläder, liggandes sömnlös på nätterna och gråta. Jag vill ha dig, som jag hade dig förut. Förlåt min älskade.

Jag erkänner verkligen att jag suger på att blogga, men livet är FULLT upp! Skola, vänner, träning, släkt, familj, allt. Livet helt enkelt. Jag har glömt bort helt att blogga..